You know I can if you can, honey. But, honey, please don't.
Den 21:e April 2009. Detta är sannerligen ett datum värt att lägga på minnet. Det var den här dagen Adam äntligen blev accepterad in i vuxenlivet, dagen då Adam lämnade sin forna moppe-barndom bakom sig och blev en man, dagen då Adam äntligen tog sitt körkort!
YEEESSSSSSS!!!
Nervositeten var enorm, så stor att allting känns lite som en dröm. Jag är inte riktigt säkert på vad som hände under själva uppkörningen eller på körlektionen innan den. Vad jag kommer ihåg är de där första orden Snälla Petra säger så fort bilen står still utanför vägvärkets kontor i Nyhem: "Jag godkänner dig". Aaaaah, denna ljuva melodi har spelats om och om i mitt huvud hela dagen. "Jag godkänner dig", kan det blir mycket bättre? Finns det några ord som överträffar dessa? Jag tror inte det. Inte idag i alla fall, inte nu.
Självklart togs det en tur med pappas bil. Hämtade lite folk och drog till donken för lite glass. Underbart att kunna ta en vända på Maxis parkering. Efter ett par vändor i Laholm med diverse människor var det dags att ta sig hem. Väl hemma väntade den ceremoniella uppkorkningen av Zackes hemmabryggda mjöd-flaska som hade sparats till just detta tillfälle! Ah, vilken fantastisk syrlig, men ändå söt, smak. Som nektar för mina smaklökar. Så nu sitter jag här helt lyrisk på mitt rum, i mörkret, med Cat Stevens i högtalarna och mjödet i systemet. Aaaah, livet leker ju ändå!
Vi ses på vägarna!
YEEESSSSSSS!!!
Nervositeten var enorm, så stor att allting känns lite som en dröm. Jag är inte riktigt säkert på vad som hände under själva uppkörningen eller på körlektionen innan den. Vad jag kommer ihåg är de där första orden Snälla Petra säger så fort bilen står still utanför vägvärkets kontor i Nyhem: "Jag godkänner dig". Aaaaah, denna ljuva melodi har spelats om och om i mitt huvud hela dagen. "Jag godkänner dig", kan det blir mycket bättre? Finns det några ord som överträffar dessa? Jag tror inte det. Inte idag i alla fall, inte nu.
Självklart togs det en tur med pappas bil. Hämtade lite folk och drog till donken för lite glass. Underbart att kunna ta en vända på Maxis parkering. Efter ett par vändor i Laholm med diverse människor var det dags att ta sig hem. Väl hemma väntade den ceremoniella uppkorkningen av Zackes hemmabryggda mjöd-flaska som hade sparats till just detta tillfälle! Ah, vilken fantastisk syrlig, men ändå söt, smak. Som nektar för mina smaklökar. Så nu sitter jag här helt lyrisk på mitt rum, i mörkret, med Cat Stevens i högtalarna och mjödet i systemet. Aaaah, livet leker ju ändå!
Vi ses på vägarna!
Kommentarer
Trackback
