Reflektioner kring en tillvaro

Saeijöööst!

"Slick-Jonas behöver stock!"

Siestafestivalen 2009 dag-för-dag:

Ons. 27/5
Molnigt.
Kl 18.00 på onsdagkvällen börjar färden mot Hässleholm och Siestafestivalen. På med solglasögonen och ut på vägarna. De andra deltagarna (minus en) plockas upp och resan kan äntligen börja på allvar. Strax utan för Slätthult, Linghult eller vad det heter där du bor händer det första lilla missödet. Ljudet i bilstereon i brorsans Mitsubishi är borta! Fan! Efter många tappra försök fick vi till slut ge upp och gilla läget. Det blev en musiklös bilresa ner til Skåneland med mycket prat och skämt som substitut. Väl framma i Hässle kör jag fel ett par gånger, mitt lokalsinne är tydligen ungefär lika bra som en kylskåpsmagnets. Vi parkerade bilen, slängde packningen på axlarna och ställde oss i kö... i 3 timmar... Tälten slängdes upp lite halvtaskigt lagom till att det började regna. Kvällen spenderades i tältet med en påse kanelbullar.
Skägg-tävlingen börjar.

Tors. 28/5
Konstigt väder. Regn och sol om vartannat.
Det är först nu festivalandet tog fart på allvar! Fram med brassestolarna i vårt camp, som vi delade med tidernas skönaste grabbar från Öland. Fram med ölen som fortfarande var ganska välkyld. Det är idag som Slick-Jonas får festivalens kanske bästa idé! Vi korkar upp 2 liter champagne och dricker det med en gång! Eftersom det var Slickis flaskor fick han självklart mest. Innan någon hinner blinka är flaskorna tomma, alla är sådär lite charmigt berusade på torsdageftermiddagen. Alla, utom Slick-Jonas som inte mådde särskilt bra. Vad fint grannarna ritade på dig!

Fre. 29/5
Varmare, fortfarande ganska molnigt och blåsigt.
Festivalandet börjar bli enformigt, absolut inte tråkigt! Missförstå mig rätt här nu. Jag ÄLSKAR festivallivet och önskar att hela livet var en festival. Inte behöva bry sig om nånting, inte duscha, inte raka sig, bara sitta i sin brassestol med en ljummen öl i solen. De största problemen vi hade var att bestämma vad vi skulle äta. Vildsvinskebab eller nachos idag? Oooh kanske langos? Marcus Krunegård spelar! Vårt camp och små fjortistjejer så långt man kunde se stod framför stora scenen, jag kände mig ganska lång för en gångs skull. (Vi var enbart där för att få bra platser till Eldkvarn och senare Mando Diao) Skoglund och jag slår våra kloka huvuden ihop och gör en skylt med texten: "Vem fan é du?" Självklart har vi ju sån  röta att skylten kommer med på storbilsdskärmen... TVÅ gånger! KLOCKRENT! Många hotfulla blickar från resten av publiken...
Eldkvarn är grymma! Shit vad bra de är. Och vilka platser vi hade. Jag stod längst fram och sjöng med för allt vad halsen orkade med! Mando Diao lirar efter det! Vilken show de bjuder på! Hela festivalen samlades för att lyssna. Grymt!

Lör. 30/5
Varmt och soligt! Nästan helt vindstilla!
Lördagen var nog den mest händelselösa dagen. Sol, öl, brassestol och Jehovas vittnen?!? En läskig tant kom upp till oss på gatan och började vifta med en bibel i ansiktet på mig och eftersom jag är så fascinerad av fundamentalister som henne stannade jag och pratade ett tag. Hon var fan inte riktigt frisk...
Phoenix, ett franskt alternativ rockband lirade! Mycket bättre än vad jag först trodde, en glad överaskning!
På kvällen blev det umgänge med grannarna vars dialekt var så gullig att vi gjorde narr av den, såklart. Asså, lägg av, saeijöööst! Timbuktu på kvällen! Schysst!

Sön. 31/5
Samma väder som lördag.
Vaknar kl. 8 som alla andra dagar. Dels av diverse grannar, dels av musik, dels av känslan att bli kokt levande i den bastu som var vårt tält. Det vara bara att kasta sig ut i friska luften. Tälten revs kvickt och vi stannade inte längre än vad vi behövde. Vi sa hejdå till våra grannar, saeijöööst, tog vårt pick och pack och drog.
Skägg-tävlingen avslutas. SEGER! OLOF! YOU GOT SERVED!

Så nu sitter jag här och skriver i min blogg, med en varm öl i handen, festivalhatten på huvudet och en mördande bonnabränna. Festivalen saknas redan. Det enda som är riktigt skönt med att komma hem är sängen...Åh, vad skönt att få sova i en riktigt säng.

Vi ses i marschallens skugga, seriöst!