Solen gråter regn, molnet torkar en tår.

Lagom långt in på sin enda veckas ledighet får man ett sms. Ja, det är i och för sig ganska ovanligt att någon skickar sms till mig men just det här var speciellt. Tandläkaren påminde mig om att jag var kallad till tandläkarlyan kl 8.00 idag. "8?!" utbrast jag och tog mig för pannan. Klockan 8 har jag knappt hunnit somna! Det var inget att göra åt saken. Allt jag kunde göra var att ställa klockan, gå upp och sova en stund i duschen för att till slut köra in till Laholm. Laholm är en spökstad tidigt på morgonen...

Väl där inne får man sitta i obekväma stolar och läsa gamla nummer av allas vår älskade Hallandsposten och lyssna på gamla tanter som pratar lite för fort och lite för högt om sina åh så duktiga  barnbarn.

Tandläkaren, eller tandhygienisten eftersom de inte alls är utbildade tandläkare som de har lurat i en i alla dessa år, är alltid lika trevlig och ler alltid lika glatt. Och de är alltid lika pratsamma.... När man har satt sig tillrätta i deras förvånansvärt bekväma stol och fått munnen full med grejer som trycker på tungan, blåser, suger och massa järnkrokar som skrapar tänderna ska de självklart börja småprata! Där sitter man, helt handlingsförlamad, och förväntas svara på frågor som: "Jaha, vad ska du göra efter skolan då?" "Har du fått nåt sommarjobb?". Men det är inte det som är det otroliga. Det riktigt fantastiska är att de förstår vad man menar fast man bara svarar med "Gnnaa". Otroligt... de måste ha gått nån kurs eller nåt.

Den där äckliga grejen de stryker på tänderna som de kallade för "Banankräm" när man var yngre kommer jag inte ens ta upp.

Efter en 5-minuters undersökning var jag klar och kunde köra hem igen. Dunka Eldkvarn i bilen på maxvolym och cruisa hemåt. Så är man vaken tidigt på morgonen, alla andra jobbar eller sover... vad gör man? Går och lägger sig såklart!

Nu slog klockan 12.00! Dags för frukost nr 2!

Vi ses i marschallens skugga!

Jag sitter i ett fönster och skickar ut ett S.O.S. Jag är fast i ett bakhåll som folk är mest, ge mig ett ess.

Läsare, vänner, kamrater! Det är dags för oss 90-talister att stå upp för vad som är vårt!

Jag skäms... jag skäms verkligen. Ni borde alla skämmas! Alla ni som, liksom jag, har glömt bort en av vår barndoms viktigaste företeelser. Nej, jag pratar inte om DuckTales eller om kasettbanden med tillhörande seriebok och den klassiska "PLING! När du hör den här signalen så vet du att det är dags att vända blad, då börjar vi!". Jag talar om något ännu viktigare. Jag talar naturligtvis om Solero Shots Lime Lemon-glassen...

Ringer det en klocka än? Den grönfärgade burken man kunde köpa runt millenieskiftet för ynka 12 kronor. Denna fantastiska glassburk som var fylld med små isglasskulor med citron/limesmak. Det är en förlämpning mot hela vår generation att den är borta! Och det är en skam att vi har glömt bort den. Men inte längre! För visst komemr vi väl alla ihåg hur kladdig man blev av Solero Shotsen. Runt munnen, och på handflatorna om man var så klyftig så man hällde ut de halvsmälta glasskulorna i händerna. Och hur man retade sig på att det alltid fastnade några halvsmälta kulor i bottnen av bruken som var helt omöjlig att fiska upp. Eller när man lät burken stå framme och smälta så att det bara var att hälla i sig dess fantastiska innehåll.

Tycker du som jag att det är dags att kräva tillbaka Solero Shots Lime Lemon-glassen?
Skriv ditt namn på protestlistan: http://www.namninsamling.se/index.php?nid=3155

Och skicka framförallt ett argt mail till de onda direktörerna på GB!
http://www.gb.se/konsumentkontakt_saknar.asp



Och så en kort notis om Midsommarafton:
Midsommarafton var grym, tack för allt!


Vi ses i marschallens skugga!

Jag är den som förbannar det gråa i grått

Oookey.. lite ändrade planer. Allt utom midsommarfirandet på fredag utgår den här veckan p.g.a. truck-körkorts utbildning.
7 timmars betalt filmtittande är inte helt fel, särskilt inte som det var kaffepaus var 40:e minut! Sjukt tråkigt i och för sig, motviktstruckar hit, stödbenstruckar dit... vem bryr sig? De 7 timmarna har ändå gått ganska fort idag, imorgon väntar bara de 3 kapitel på filmen vi inte hann med idag och uppskrivningen. På torsdag väntar eldprovet. Första gången någon av oss sätter sin fot i en truck är det dags för uppkörning! Konstigt, tycker ni? Borde vi inte få provköra lite först? Det är så det funkar på DIAB. En fyrkantig liten byggnad mitt i fabriken kallas Globen, två röda lagerbyggnade kallas "Gröna tälten". Helt logiskt!

Jaja, slut på gnället. Kaffet var gott i alla fall. Och DIAB betalar utbildningen PLUS att jag får full lön för tiden jag är där! Win Win Situation för mig!

Vi ses i marschallens skugga på midsommarafton!

Hey, gunner man, that's quicksand, that's quicksand that ain't mud.

Sommarlovets första helg avklarad utan några större bekymmer. Bara resten kvar nu då...

Gårdagen var fylld av studentfirande! Först vid utspringet på skolan, sen vidare till Perstorp där det bjöds på mat och mingel. Väldans trevligt! Tyvärr kunde jag ju inte stanna särskilt länge. Det hade varit pinsamt om jag hade missat min egen kusins studentfirande. Men jag hann... med råge.. Fastnade i Timmershult mycket längre än jag hade trott.
När jag äntligen kunde lämna skogen var det bara att bege sig raka vägen till Båstad med en billast studenter för att slutligen, äntligen få åka till Edenberga och umgås med gänget ett tag! Tack för kvällen grabbar!

Introduktion på DIAB tidigt imorgon... kan knappt bärga mig... Och jag längtar såååå efter att få börja jobba nästa måndag!

High Chaparral på torsdag! Det däremot kommer bli phett!

Midsommar på fredag då ja.... inte lika taggad inför det som High Chaparral, men det kommer väl.

Jag borde städa mitt rum, jag borde ut springa en runda, jag borde tvätta bilarna... jag borde ta ett glas mjölk och gå och lägga mig igen.

Vi ses i marschallens skugga

SOMMARLOV!!

Äntligen var det dags att använda kavajen igen! Och det betyder alltid samma sak, skolavslutning! Vädret är kanske inte det bästa men vem fan bryr sig??! Vi är fria! Woohoo!!

Nu springer jag ut och skuttar lite på blomsterängen!!

Vi ses i marschallens skugga!

A dream of life comes to me. Like a catfish dancin' on the end of my line.

Bruce Springsteen, Stockholm Stadion, 5/6-09. Magiskt...

Efter en, vad som kändes som oändligt lång och händelselös, tågresa till huvudstaden. Checkade jag och min resekompanjon in på det lilla vandrarhemmet, tog  tunnelbanan till stadion och ställde oss i kö. Och som vi köade! Oj oj oj, vi är nog världsbäst på det.

Att vara på plats tidigt och vänta tålmodigt gav resultat! Vi kom in i fållan längst framme vid scenen! Med ungefär 3 rader människor framför oss var vi otroligt nära scenen. När konserten väl drar i gång med Nisse Lofgren som spelar idas sommarvisa på dragspel kokar stadion. Eller i alla fall framme hos oss vid scenen. Vädret var fint, stämningen var magisk. Konserten var magisk! Bruce var magisk! Jag har fortfarande inte riktigt fattat att jag bara var 10 jäcla ynka centimeter från att ta hans hand! hade han bara sträckt på sig liiiiiiite till så kanske! suck.... Jaja, det fixar vi nästa gång.

Det gick smärtfritt att ta sig tillbaka till vandrarhemmet, till den lilla bäckmörka källaren som var vår sovsal och till sängen. Denna underbara säng. Ingen säng känns så bra som sängen man sover i efter att ha åkt tåg halva dagen och stått stilla i 9 timmar. underbart. Om det inte hade varit för engelsmännens jävla snarkande!

Här nedan följer lite bilder: (Observera att mobilkameran förminskar kraftigt, det var mycket närmare än vad det ser ut att vara!)





Två förväntansfulla fans innan konserten





Bruuuuuuuuuce! (Hade inte tid att ta bilder under konserten, för mycket sjungande och hoppande!)




Ett fullsatt Stockholm Stadion



Resan hem! Glada, men sjukt trötta på att åka tåg


Ta nu tillvara på det här tillfället! Ni vet lika väl som jag hur sällsynt det är att jag tar kort på nånting över huvud taget! Förvänta er inte att detta blir en trend som jag hade tänkt fortsätta med... så blir det inte.

Vi ses i marschallens skugga!

Message keeps getting clearer, radio's on and I'm moving 'round the place!

It's Boss Time!

Fredagen den 5:e juni är det jag och Skoglund som ger oss iväg till vår älskade huvudstad för att se, lyssna, känna en musiklegend. "Bossen" Bruce Springsteen! Jag längtar som bara den! Magen är full av fjärilar och jag går bokstavligt bara runt i huset och väntar på fredag morgon så att jag äntligen kan få åka till stationen och sätta mig på tåget.

Jag VEEEEET att jag missar en massa kul på fredag! Jag missar inlämningn av matte-grejen. Jag missar Våxtorps Marknad. Och kanske värst av allt, jag missar Duo Jag på Karsefors på kvällen! Visst, jag vet att det är hutlöst dyrt och ni får säga vad ni vill, men JAG har iaf alltid sjukt roligt där! Och när Duo Jag spelar brukar det vara extra bra, kanske enda gången på hela sommaren som det är bra musik. Jaja, vi är hemma igen på lördagen, så på lördag kväll förväntar jag mig något riktigt extraordinärt så jag får ta igen den missade fredagen!
Gör nånting på lördag, och glöm för allt i världen inte att bjuda mig!
Ta inte det här på fel sätt nu och tro att jag bryr mig mer om allt annat kul på fredagen än vad jag bryr mig om en konsert med ståplats på Stockholm Stadion med The Boss. Det gör jag inte. Absolut inte. Jag är sjukt jävla enormt taggad inför Bruce! Bruuuuuuuce!



Den är så fulländad, så komplett, så.. så vacker...

Vi ses i marschallens skugga

RSS 2.0